Verksamhetsberättelse 2019

Dataombudsmannens byrå är en självständig och oberoende myndighet som övervakar efterlevnaden av dataskyddslagstiftningen och andra lagar som gäller behandling av personuppgifter.

Dataombudsmannens byrå främjar medvetenheten om rättigheter och skyldigheter som förknippas med behandling av personuppgifter, påför vid behov administrativa påföljder för överträdelser av EU:s allmänna dataskyddsförordning, utför utredningar och granskningar samt ger utlåtanden om lagstiftningsmässiga och administrativa reformer. Dataombudsmannen samarbetar med andra staters tillsynsmyndigheter och representerar Finland i Europeiska dataskyddsstyrelsen.

Under 2019 var dataombudsmannen Reijo Aarnio. Jari Råman och Anu Talus var biträdande dataombudsmän. Dataombudsmannen och de biträdande dataombudsmännen utnämns av statsrådet för ämbetsperioder på fem år.

Dataombudsmannen Reijo Aarnio: Reformernas år 2019

Dataombudsmannen Reijo Aarnio Bestämmelser om dataskyddsmyndighetens uppgifter och behörighet finns i EU:s allmänna dataskyddsförordning ((EU) 2016/679) och i dataskyddsdirektivet för brottsbekämpande myndigheter ((EU) 2016/680). Den nationella dataskyddslagen (1050/2018) trädde i kraft i början av 2019. Lagen kompletterar dataskyddsförordningen. Lagen om behandling av personuppgifter i brottmål (1054/2018) trädde i kraft samtidigt. Med denna lag verkställs dataskyddsdirektivet genom att säkerställa att dataskyddsombudsmannens tillsynsbefogenheter är omfattande såsom förutsätts i grundlagen. I den nationella dataskyddslagen föreskrivs också om frågor som dataskyddsförordningen lämnar inom ramen för nationellt handlingsutrymme.

Underrättelselagstiftningen hade beretts länge och trädde i kraft under sommaren 2019. Som en följd av
detta inledde underrättelsetillsynsombudsmannen sitt självständiga arbete. Ett nytt underrättelsetillsynsutskott tillsattes vid riksdagen. Dataombudsmannen genomförde utredningar som förutsätts i riksdagens arbetsordning om medlemmarna i underrättelsetillsynsutskottet innan utskottet inledde sitt arbete. Underrättelsetillsynsombudsmannen och dataombudsmannen avtalade också om samarbete för att effektivt sköta lagövervakningsuppgiften.

Under verksamhetsåret och särskilt under Finlands ordförandeperiod strävade man efter att även främja förordningen om integritet och elektronisk kommunikation (ePrivacy Regulation). Arbetet pågår emellertid ännu och ansvaret överfördes till följande ordförandeland. Å andra sidan godkändes direktivet om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster ((EU) 2019/770) i EU. Enligt direktivet betalas digitala tjänster utöver pengar även med personuppgifter.

Ny organisation stödjer ett kundtjänstorienterat verksamhetssätt

Antalet anhängiggjorda ärenden fortsatte öka. En stor del av denna ökning orsakades av anmälningar om personuppgiftsincidenter som representerar cirka en tredjedel av alla ärenden. Dataskyddsreformen innebar en betydande utmaning för dataombudsmannens byrås serviceförmåga. Utöver ökningen av antalet ärenden orsakades detta ofta även av det sameuropeiska hanteringssättet av ärendena. 

Dataombudsmannens byrå reformerade sin arbetsordning till stöd av den nya kundtjänstorienterade organisationen. Till byrån grundades tre kundtjänstgrupper som leds av de båda biträdande dataombudsmännen och dataombudsmannen. På byrån finns även horisontella kundtjänstutvecklingsgrupper med vilka man vill säkerställa att beslutspraxisen är enhetlig och att kundtjänstprocesserna fungerar effektivt. Stor uppmärksamhet fästes vid personalens kompetens och hur de orkar i arbetet. När de biträdande dataombudsmännen inledde sitt arbete blev byråns påföljdskollegium behörigt. Under verksamhetsåret behövde man emellertid inte ännu påföra några administrativa påföljdsavgifter.

Byråns kommunikationer utvecklades ytterligare; telefonrådgivningen förnyades, verksamhet med nyhetsbrev inleddes och dataombudsmännens beslut började föras in i Finlex.

Verksamhetsberättelsen av dataombudsmannens byrå framlades och behandlades i riksdagen.
Det europeiska samarbetet innebar en betydande belastning på byråns resurser. Det högsta bestämmande organet vid frågor som hänför sig till tolkningen av förordningen, Europeiska dataskyddsstyrelsen, samlades varje månad till plenum där man fattar beslut. Styrelsen har även tolv underarbetsgrupper i vilka dataombudsmannens byrå var representerad.

AI och profilering de heta frågorna

Under verksamhetsåret kom AI, algoritmer och profilering högt på den samhälleliga agendan. Jag hördes i riksdagen vid behandlingen av statsrådets redogörelse om informationspolitik och AI. Det nationella AI-programmet Aurora behandlades av en beredningsgrupp som tillsattes av finansministeriet. Den sedermera återkallade social- och hälsovårdsreformen hade som avsikt att man för varje medborgare skulle beräkna en särskild prognos som hade hänfört sig till betalningen en kapitationsersättning och baserats på profilering. Även om detta hördes jag flera gånger av riksdagens grundlagsutskott samt social- och hälsoutskott. Riksdagen funderade särskilt på relationen mellan profilering och automatiserade individuella beslut. Även vad gäller vissa andra regeringspropositioner fick grundlagsutskottet fundera på användningen av algoritmer ur dataskyddssynpunkt samt mer allmänt ur statsförfattningsrättens perspektiv.

Vad gäller behandling av personuppgifter diskuterades frågan om gemensamma personuppgiftsansvariga i flera branscher och vid lagberedningen. Ofta hittade man lösningar som motsvarar den faktiska verksamheten. Under året beredde Europeiska dataskyddsstyrelsen anvisningar för att förtydliga ansvarsfördelningen.

EU-kommissionen genomförde ett särskilt program mot valpåverkan för val till Europaparlamentet. I Finland inledde justitieministeriet, statsrådets kansli och säkerhetskommittén ett utbildningsprojekt med syfte att öka medvetenheten om valpåverkan. I detta projekt deltog dataombudsmannens byrå bland annat i utbildningen av representanter av de olika partierna, eftersom valpåverkan förknippas typisk även med behandling av personuppgifter och profilering.
Dataombudsmannens byrå uppnådde sina överenskomna resultatmål i regel bra.

Behandlingstiderna av flera ärendegrupper drog emellertid ut på tiden, delvis också på grund av deras överstatliga behandlingssätt. Byrån har i början av år 2020 inlett ett projekt för att åtgärda detta.

Reijo Aarnio
dataombudsmannen (tills 31.10.2020)

Läs mera:
Biträdande dataombudsman Anu Talus: Betydelsen av internationellt samarbete ökar
Biträdande dataombudsman Jari Råman: Fokus på ärenden som handlar om den interna säkerheten
Tyngdpunktsområden för dataskyddsarbetet
Personal och ekonomi
Dataombudsmannens byrås verksamhetsberättelse 2019 (pdf)