Biträdande dataombudsman Anu Talus: Betydelsen av internationellt samarbete ökar

Jag inledde mitt arbete som biträdande dataombudsman i augusti 2019. Även om man redan hade utfört mycket arbete, var det också klart att det fortfarande finns väldigt mycket att göra.

När man övergår i nya uppgifter är det ett bra tillfälle att skapa sig en överblick i den utveckling som skett i branschen. För bara några år sedan var det alltid bäst att inleda anföranden med grundbegrepp såsom vad som avses med en registrerad, en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde. När vi i början av året arbetade med ett pressmeddelande funderade jag på om en registrerad har blivit ett lika brett känt begrepp som till exempel en konsument. Vi har inte ännu kommit till den punkten. Den allmänna kunskapsnivån har emellertid ökat markant och dataskydd har blivit mainstream. Utvecklingen har inte ännu stannat av heller. I framtiden ska varje nybliven juris magister inneha de grundläggande färdigheterna att behandla dataskyddsärenden. 

I egenskap av biträdande dataombudsman och ledare av mitt eget team ansvarar jag för gränsöverskridande ärenden samt ärenden som i huvudsak berör den privata sektorn. Dessa omfattar bland annat journalistik, val, diskussionsforum, bloggar, bankverksamhet, finansieringsbolag och utlåning, kreditupplysningsverksamhet, indrivningsverksamhet, försäkringsverksamhet, telebranschen, näthandel, el, bokföring, direktmarknadsföring, samtalsinspelningar, sociala medier, spel, trafik, transport och resor – för att nämna bara några ärendehelheter. Även ur denna synpunkt finns det alltså gott om arbete.

Även de första inhemska stegen till riktlinjer för tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen togs under förra året. Under förra året gav vi bland annat ett första avgörande om direktmarknadsföring som baserades på EU-domstolens Planet 49-avgörande om användningen av cookies. Under förra hösten gav vi även ett avgörande som handlade om bedömningen av kreditvärdigheten och automatiskt beslutsfattande som inkluderade diskriminerande element. Av andra betydande ärenden vill jag nämna ett utlåtande till högsta förvaltningsdomstolen i ett ärende om skatteuppgifternas jämförelsekontroll. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande från första delen av 2020 bekräftade dataombudsmannens riktlinje i ärendet.

Såsom dataombudsmannen konstaterar i sin egen översikt, har Europeiska dataskyddsstyrelsens och dess underarbetsgruppers arbete inletts enligt arbetsordningarna. Europeiska tillsynsmyndigheter samarbetar även inom ramverket för One-Stop-Shop, dvs. mekanismen för en enda kontaktpunkt. Dessa officiella kanaler har även ökat det inofficiella samarbetet mellan myndigheterna. För att föra dataombudsmannens byrås målsättningar vidare är det också mycket viktigt att skapa internationella nätverk.    

Genom mekanismen för en enda kontaktpunkt har man redan fattat de första besluten, men vi får vänta ännu på stora lösningar från Europeiska dataskyddsstyrelsen. Under förra året fattade även EU-domstolen beslut som kan betraktas som riktlinjer om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen. Till exempel Planet 49-beslutet från hösten 2019 förtydligas för sin del relationen mellan ePrivacy-förordningen och den allmänna dataskyddsförordningen.

Även dataombudsmannens byrås interna arbete för att delta i Europeiska dataskyddsstyrelsens underarbetsgruppsarbete inleddes under förra året och fortsätter ännu. Ansikten är att skapa en arbetsmodell med vilken man kan effektivt påverka det europeiska beslutsfattandet. Detta är viktigt så att den finländska mycket pragmatiska synvinkeln kommer fram på europeiska forum. Det har varit väldigt glädjande att se hur motiverad dataombudsmannens byrås personal är att delta i det europeiska dataskyddsarbetet.

Under förra året hann vi också förbereda oss ett par gånger för en så kallad hård brexit, som tur var förgäves. Ändringar i dataöverföringar mellan EU-länderna och Storbritannien kommer emellertid att ske ännu under senare delen av det innevarande året. Om Storbritannien inte drar sig för långt ur från EU:s dataskyddsprinciper, kan EU-kommissionen emellertid besluta om en tillräcklig nivå för dataskyddet. I det fall skulle ändringen inte just märkas i personuppgiftsansvarigas vardag.  

Samarbetet med dataombudsmannen och den andra biträdande dataombudsmannen har också inletts smidigt under 2019. Det har varit ett nöje att arbeta med mina fina kollegor.

Anu Talus
biträdande dataombudsman (dataombudsman sedan 1.11.2020)

Läs mera:
Dataombudsmannen Reijo Aarnio: Reformernas år 2019
Biträdande dataombudsman Jari Råman: Fokus på ärenden som handlar om den interna säkerheten
Tyngdpunktsområden för dataskyddsarbetet
Personal och ekonomi
Dataombudsmannens byrås verksamhetsberättelse 2019 (pdf)