Lag om integritetsskydd i arbetslivet
På behandlingen av arbetstagares personuppgifter tillämpas lagen om dataskydd i arbetslivet (Lag om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004 i Finlex).
Ändringar som gjordes i lagen om dataskydd i arbetslivet trädde i kraft 1.4.2019. De ändringar som trädde i kraft (347/2019 i Finlex) är huvudsakligen mindre preciseringar som beror på EU:s allmänna dataskyddsförordning, upphävandet av personuppgiftslagen och en ändring i strafflagen. De gäller bland annat förvaringen av uppgifter om en arbetstagares hälsotillstånd (5 § 4 mom. i Finlex) och när en arbetsgivare kan samla in personuppgifter för en arbetstagare utan samtycke (4 § i Finlex).
Utredningen av behovet av ändringar i lagen om dataskydd i arbetslivet fortsätter. Riksdagen har krävt att regeringen ska undersöka huruvida ändringar behövs i utredningen av en arbetstagares pålitlighet.
Iakttagandet av lagen om dataskydd i arbetslivet övervakas av arbetarskyddsmyndigheterna tillsammans med dataombudsmannen. Läs mer om arbetarskyddsmyndigheterna på arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst
Bestämmelserna om dataskydd i arbetslivet i EU:s allmänna dataskyddsförordning
Behandling av arbetstagarnas personuppgifter i anställningsförhållanden (artikel 88.1 och 2.)
Medlemsstaterna får i lag eller i kollektivavtal fastställa mer specifika regler för att säkerställa skyddet av rättigheter och friheter vid behandling av anställdas personuppgifter i anställningsförhållanden, särskilt när det gäller rekrytering, genomförande av anställningsavtalet inklusive befrielse från i lag eller kollektivavtal stadgade skyldigheter, ledning, planering och organisering av arbetet, jämställdhet och mångfald i arbetslivet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt skydd av arbetsgivarens eller kundens egendom men också när det gäller att såväl kollektivt som individuellt utöva och komma i åtnjutande av rättigheter och förmåner som är knutna till anställningen samt att avsluta anställningsförhållandet.
Dessa regler ska innehålla lämpliga och specifika åtgärder för att skydda den registrerades mänskliga värdighet, berättigade intressen och grundläggande rättigheter, varvid hänsyn särskilt ska tas till insyn i behandlingen, överföring av personuppgifter inom en koncern eller en grupp av företag som deltar i gemensam ekonomisk verksamhet samt övervakningssystem på arbetsplatsen.
Behandling av särskilda kategorier av personuppgifter (artikel 9.1 och 2. b)
Behandling av personuppgifter som avslöjar politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa är tillåten när behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd, i den omfattning detta är tillåtet enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller ett kollektivavtal som antagits med stöd av medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen fastställs.
Mer information:
Vanliga frågor om dataskydd i arbetslivet