Ta hänsyn till dataskyddsbestämmelserna i valkampanjer – dataskyddslagstiftningen ska efterlevas också vid behandling av personuppgifter som samlats in via sociala medier
Det gäller att se till att dataskyddslagstiftningen efterlevs när partierna, kandidaterna och deras stödgrupper behandlar personuppgifter i samband med valarbete. Även personuppgiftsbaserad reklam via sociala medier ska uppfylla kraven i dataskyddsbestämmelserna. Lagstiftningsreformer under beredning samt de europeiska besluten om plattformar för sociala medier kommer i framtiden att ha stor inverkan på förutsättningarna för riktad marknadsföring och politisk reklam.
Valarbete innebär i regel alltid att man behandlar anhängarnas och uppbackarnas uppgifter. Även valreklam kan grunda sig på utnyttjande av personuppgifter. Dataombudsmannens byrå har upprättat en lathund om beaktande av dataskydd i valarbetet.
De grundläggande rättigheterna ska tryggas vid riktad politisk reklam
Riktad marknadsföring och profilering kan innebära allvarliga risker för integritetsskyddet och andra grundläggande rättigheter om dataskyddsbestämmelserna inte följs. Om personuppgifterna avslöjar politiska åsikter tillhör uppgifterna särskilda kategorier av personuppgifter. Sådana uppgifter ska behandlas särskilt noggrant på grund av deras känsliga natur. Reklamverktygen på plattformar för sociala medier gör det möjligt att rikta reklam och meddelanden på basis av intressen och värderingar väldigt precist.
Vad gäller valarbetet bör partierna fastställa gemensamma regler och begränsningar till omfattningen och inriktningen av behandlingen av personuppgifter. Partierna bör också försäkra sig om att de regionala kandidaterna och grupperna samt de externa tjänsteleverantörerna följer anvisningarna. Användare av sociala medier kan själva försöka begränsa riktad marknadsföring genom att ändra inställningarna på sina konton på sociala medier och genom att tänka igenom de uppgifter som de publicerar på sociala medier.
Europeiska dataskyddsstyrelsens och den irländska dataskyddsmyndighetens beslut rörande Meta kommer att ha stor inverkan på plattformar vars affärsmodell baseras på beteendebaserad reklam.
I december 2022 ansåg dataskyddsstyrelsen att beteendebaserad reklam inte var nödvändig för att fullgöra ett påstått avtal, och att användningen av användarvillkoren för Facebook och Instagram som rättslig grund för behandlingen av personuppgifter inte var påkallad. Därmed hade Meta ingen laglig grund för behandling av personuppgifter för beteendebaserad reklam. Den irländska dataskyddsmyndigheten har ålagt Meta att ändra sitt förfaringssätt senast i början av april.
EU-lagstiftningsreform om politisk reklam under beredning
Under 2021 lade EU-kommissionen fram ett utkast till en förordning om transparens och inriktning av politisk reklam. Syftet med förslaget är att öka transparensen av politisk reklam och att begränsa användningen av riktad reklam för politiska ändamål. Man vill också bekämpa desinformation och otillbörlig inblandning i valen. Med reformen vill man också försäkra sig om att riktad reklam inte bryter mot skyddet av personuppgifter. Avsikten är att inleda förhandlingarna om den nya förordningen på EU-nivån under det innevarande året.
Förslaget omfattar bland annat ett krav att tydligt märka politisk reklam och lämna uppgifter om vem som har finansierat reklamen samt om eventuella inriktnings- och förstärkningstekniker. Stränga villkor skulle tillämpas på riktad politisk reklam om reklamen baseras på behandling av väljarnas känsliga personuppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter.
Mer information: