Vattenlogik och databubbla
En av mina favoritfilsofer, läkaren och författare från Malta, Edward De Bono beskriver i sin bok om vattenlogik, som behandlar lateralt tänkande, jurister som personer som lever genom definitioner. För oss räcker det oftast att vi konstaterar att en sten är en sten. Våra krafter och vårt kunnande räcker inte till att begrunda vad den här makalösa iakttagelsen betyder.
Det strömmande vattnet hittar däremot alltid nya kanaler och rutter. Vattenlogiken leder en till frågan, vart leder vilken sak och vilka följder har detta.
Detta resulterar i att vi är i behov av att balansera!
När jag kom tillbaka från mitt sent förflyttade sommarlov märkte jag i tidningen (HS 14.9.2014) en insändare vid rubriken "Väestörekisteritietoja luovutetaan liian helposti" (Uppgifter lämnas för lätt ut från befolkningsregistret). Jag citerar från insändaren : "Avoimuudellakin pitäisi olla jokin raja" (Även öppenheten borde ha gränser). Skribenten berättade i slutet av sin insändare att han / hon gärna skulle läsa om dataombudsmannens syn på ärendet. Tack för det.
Det verkar som om man igen, enligt vårt lands seder, bara prisar en sanning. I det här fallet är det den saliggörande inverkan som alla data har. Från det lilla e:t (kommer ni ännu ihåg e-hype från millennieskiftet?) har vi övergått till Big Data, öppna data och till exempel industriell data. Till och med, den för oss alla bekanta självbestämmanderätt i fråga om våra uppgifter har fått ett fint namn MyData.
EU-kommission gav i början av juli sitt meddelande "Mot en blomstrande datadriven ekonomi" (COM (2014) 442 final). I den konstaterades det helt enkelt att den grundläggande rättigheten som gäller skyddet av personuppgifter tillämpas på stora data när det är frågan om personuppgifter: vid behandlingen av denna data skall man följa alla dataskyddsföreskrifter som tillämpas. Kommissionen har en klar synpunkt eftersom den berättar att den kommer att skrida till åtgärder för att bygga upp förtroende med hjälp av dataskydd. Förtroende behövs för att man skulle kunna betjäna sig av den fulla potentialen som en datadriven ekonomi har.
Om förhållandet mellan yttrandefriheten och integritetsskyddet konstaterar EU:s råd att ifall förhållandet mellan dessa rättsobjekten är i obalans, kan det leda till kränkningar av tankefriheten och andra skadliga följder för medborgarna. Till och med den för oss så bekanta och väntade dataskyddsförordningen kommer att innehålla en förpliktelse till att uppskatta verkan, att göra PIA och förverkliga systemen enligt filosofin Privasy by Design, när den i sinom tid träder i kraft.
Det verkar som om man behöver mångsidiga metoder för att nå målet. Det är rentav farligt att hänga sig fast vid en sanning. I detta gömmer sig faran om att bubblan spricker.
Jag är av samma åsikt som skribenten ovan; öppenheten har minsann sina gränser. Nu har gränserna gjorts i lagstiftningen och i internationella instrument. Jag konstaterar dock att begränsningen av öppenheten inte baserar sig på ett behov att hemlighålla någonting utan på behovet att inte inskränka människans rättsliga och annan välfärd.